torsdag 14 maj 2009

....& inte nog med det....


Nu fick jag en utmärkelse med :o)
& inte heller vilken som helst och inte från vem som helst heller!
Denna tjej beundrar jag djupt. Jag hittade till hennes blogg för rätt länge sedan. Ni vet hur det är. Vissa bloggar eller bloggerskor fastnar man för bara. Kan egentligen inte alltid sätta fingret på det men härligt är det. Nu var inte hennes anledning till att blogga så himla rolig egentligen. Hennes och familjens hus hade brunnit ned och det var lite terapi för henne att blogga. Jag kommenterade ibland. Hon hade en bok med i bok-sm som jag skrev om. En dag skrev hon ett inlägg som fick mitt hjärta att sjunka. Hennes livskamrat och barnens pappa hade dött! Hur jävligt kan livet vara för vissa. Så förbannat orättvist. Hon fortsatte blogga, som terapi och kanske lite på rutin författare som hon är. Jag är inte dum, jag förstår självklart att det säkert kommer svajja. Är det riktigt eller inte att skriva, hjälper det i sorgen eller inte. Hur mycket ska man lämna ut om sig själv och hela alltet....? Vad är jag för person som vill följa detta? Många komplicerade frågor dyker naturligtvis upp.
Oavsett så hyser jag en enorm respekt för denna person som jag aldrig träffat. Jag vill så gärna att hon och hennes barn ska lyckas leva vidare på ett bra sätt trots allt. Jag vill verkligen det.
Denna utmärkelse fick Kristina själv av en annan bloggerska och den passar så klockrent in på henne! Hade jag sett den först hade jag skickat den till henne pronto! Nu hann jag inte först men skickar den ändå raka spåret tillbaka till henne.
För det stämmer verkligen: You go girl!! Du klarar detta!
Kram P.

5 kommentarer:

Helena sa...

Grattis till utmärkelsen.
Håller också med om att Kristinas blogg är väl värd att läsas.Jag hittade till hennnes blogg tack vare dig.Brukar vara inne där och läsa men har ännu ej kommenterat.
Jag ska bättra mig med det då jag förstått att Kristina verkligen uppskattar det.Det hon och hennes familj har upplevt och nu går igenom är så grymt man kan ibland inte förstå hur mycket en människa orkar med.Kristina är verkligen en människa som man inte kan låta bli att bli rörd och imponerad av.

Vilken bra dag du hade igår,hoppas att den här blir minst lika bra.
Tack Petronella för dina härliga inlägg som är blandade med både humor och allvar.

Kram Helena

Charlotta sa...

Vilken härlig award från en härlig bloggerska. Du förtjänar den verkligen Petro! Jag gillar att läsa din blogg för att du bjuder både på ytligheter och djupa tankar om livet. Man liksom känner att man gillar dig som fan när man läser. Och sådant är jag bra på att känna, så det så!!!!

Kram och skål för helgen!

//Charlotta.

PS. den där boken skall jag absolut köpa. Tack för tipset!

Ullis/Leva på landet sa...

Grattis till din utmärkelse. Det är verkligen jätte tufft för henne. har varit in och läst någon gång om henne. Sedan så såg jag reportaget i Aftonbladet. Livet är verkligen inte rättvist.

Ha en bra helg!
Kram Ullis

Tinnar och torn sa...

Hejsan Helena!

Varsågod och tack själv :o) Jag tror absolut att Kristina skulle uppskatta det väldigt mycket om du kommenterar hos henne. Ibland är det svårt att hitta ord som inte är fjuttiga men hon är så bra där. Hon uppskattar alla kommentarer. Så man behöver inte känna någon press på att "vara rätt".
Jag ärannars med en sån som smyger runt påvissa bloggar för man tror inte att det man säger har någon betydelse. Men man är ju bara dum där, det är klart att de uppskattar det. Jag vet ju själv hur mycket jag uppskattar alla som kommenteraroavsett vad de skriver!

Oj vilken utläggning det blev.

Kram på dej och ha en fin fortsättning på helgen. Kram P.

Tinnar och torn sa...

Min mellanslagstangent har fått spunk!!!