Naturligtvis mest för den som drabbas men även för oss som står runt omkring. Man vet inte vad man ska säga eller riktigt vad man ska göra. Det kan bli fruktansvärt tyst kring en människa som sörjer. Folk tassar på tå. Hellre vara tyst än att säga något på fel sätt. Detta gör vi inte av illvilja naturligtvis. Jag som jobbar inom ett yrke där man möter mycket död tycker fortfarande att det är bland det svåraste som finns. Finns liksom inga standardfraser som fungerar. Ofta kan beröring vara bättre än ord men ibland känner jag mig hemskt klumpig.
I mitt förra inlägg berättade jag om Kristina som drabbats hårt av sorg detta senaste året och som nu förlorat sin Magnus alldeles nyligen. Säkert är hon just nu inne i en chockfas, säkert kommer de olika stadierna komma smygande som de gör för alla. Som hon skrev själv på sin blogg så kommer säkert folk att reagera på att hon nu fokuserar rätt mycket på att få klart sin bok som ligger i topp fem på bok-sm. Många kanske tycker att det ju är oviktigt. Vad spelar det för roll just nu efter det hemska som hänt? Finns det inte annat att fokusera på? Absolut finns det annat och jag tycker jag kan utläsa av det hon skriver att hon också gör det.
MEN, hon och Magnus "drev" detta projekt med boken tillsammans. Det betydde mycket för dem båda och nu betyder det oerhört mycket för henne att få boken klar och publicerad. Kanske är det en del av hennes sorgearbete?
Så det jag vill be er om nu är en liten del av er tid. In och anmäl er HÄR och rösta på Kristinas bok och två till. Hjälp henne att hedra Magnus minne.
För som sagt, det finns inget rätt eller fel. Den som bäst vet hur man ska sörja en saknad anhörig är ingen annan än den som sörjer. In och rösta nu, ni har till på tisdag klockan 12 på er.