En dag av David Nicholls.
Eller ledsen kanske är fel uttryck, förbannad snarare. När de unga tu (eller medelålders) äntligen får varandra i slutet så går (eller cyklar) Emma och dör. Nä, inte trovärdigt alls. Sabbade hela boken för mig faktiskt om jag ska vara ärlig. Då är jag inte en person som vill att böcker ska sluta lyckligt eller så, snarare tvärt om. Men det får ju liksom vara nån måtta på eländet. Hela jäkla boken var det ju elände efter mer elände och sen lite mer elände. Det hade räckt så.
Sen kan jag ju nämna att jag redan visste om att Emma skulle dö. Ändå blev jag skitbesviken.
Kram P.
2 kommentarer:
Mitt fel ju... ;-) men jag måste säga jag tycker att det är högst trovärdigt. Jag menar ödets nyck liksom. Det är så unbelievable att det blir believable om du hajar vad jag menar. Jag tyckte den var fantastisk! Men smaken är som baken ;-)
Tråkigt när det inte blir som man tänkt sig. Förstör hela boken som man faktiskt tänkt var bra under resten av tiden man läst den.
Läste dina förlossningsberättelser och jisses vad det gick undan för dig! Skönt på ett sätt kan jag tänka mig att slippa de där 8 timmarna som barnmorskan sa att det skulle ta.
De små hjärtegrynen till kattungar var ju också alldeles bedårande!! de är gudomliga!
Skicka en kommentar